Läsglimtar

Kvinna skriver på äldre skrivmaskin.

Skrivande kvinnor under 1800-talet med romanen som verktyg

Litteratur har i alla tider använts som ett verktyg att föra samhällsdebatt, så även i kvinnofrågor. Ett tidigt exempel är Kvinnostaden (1405) av Christine de Pizan som genom det skrivande ordet lyfte fram det samtida och historiska manliga kvinnoföraktet. Mary Wollstonecraft och hennes Till försvar för kvinnans rättigheter (1792) är ett senare exempel som la grunden till feminismen.

Det tog tid innan kvinnor blev accepterade som författare då yrket betraktades som manligt. Först under romanens genomslag på 1700-1800-talet framkom fler kvinnliga upphovspersoner. Genren skrevs oftast av kvinnor, för kvinnor, om kvinnor – och blev därmed en kritiserad syssla.

Ser man till kvinnliga författares verk och erkännande i Sverige dröjer det till mitten av 1800-talet innan de börjar uppmärksammas. Den realistiska romanen växer fram i takt med industrialiseringen och den borgerliga kvinnan blir den främsta läsaren. Typiskt motiv är om den begåvade kvinnan vars utveckling hämmas på grund av samhällets trångsynthet på äktenskapet och dess tillhörande roller.

Fredrika Bremer betraktas som den svenska kvinnorörelsen pionjär och den som introducerade den realistiska romanen i Sverige. Hertha är hennes mest omdebatterade, som ledde till att det år 1858 beslutades att ogifta kvinnor fick rätt att ansöka om att bli myndighetsförklarade. Ett exempel på hur litteratur kan belysa samhällsfrågor och göra skillnad.

I Bremers spår fortsatte Anne Charlotte Leffler, känd som feministisk dramatiker och en förebild för kvinnliga författare i det moderna genombrottet.

Elin Wägner var författare, journalist och feminist, samt även ledamot i Svenska Akademin. Elins engagemang för kvinnlig rösträtt märks väl bland annat i Pennskaftet och hennes debut Norrtullsligan.

Även Victoria Benedictson väckte stor uppståndelse med sina romaner Pengar och Fru Marianne. Dessa blev inlägg i den så kallade sedlighetsdebatten – en nordisk debatt under 1800-talet om dubbelmoralen gällande de olika kraven på män och kvinnors uppförande före och under äktenskapet. Debatten fördes främst via litteraturen och teatern.

Detta är några exempel på hur samhällsutveckling interagerar med kultur, och hur litteratur kan användas som ett effektivt verktyg.

Text: Maria Lindstam

 

Källor:

Litteraturbanken.se

Litteraturens historia i Sverige, Olsson, Bernt

Litteraturens historia i världen, Olsson, Bernt

Nordisk kvinnolitteraturhistoria

Biblioteket - Utmaningar och hot

Artikel 9 i serien om bibliotekens demokratiska uppdrag.

Biblioteket - Utbildning och forskning

Artikel 8 i serien om bibliotekens demokratiska uppdrag.

Biblioteks- och bokbussarna

Artikel 7 i serien om bibliotekens demokratiska uppdrag.

Läsa på olika sätt

Artikel 6 i serien om bibliotekens demokratiska uppdrag.

Biblioteket och barnen

Artikel 5 i serien om bibliotekens demokratiska uppdrag.