Litteraturscen Östergötland

Eva Lisina

 

Ett tjuvasjiskt liv med litteratur

Hon har skrivit en mosaik av texter som fogade tillsammans bildar ett liv och öde likt en rysk roman. Eller kanske ska man använda en annan analogi, i enlighet med titeln på detta texturval, ”Sånger från nedre Tjuvasjien”, och betrakta det som ett album, en litterär motsvarighet till en lp, tolkad till svenska av Annika Bäckström och Mikael Nydahl och utgiven på förlaget Ariel.

Stilen varierar liksom genrerna. Här finns noveller, poesi, essäer, ett reportage från det första Tjetjenienkriget och en hel barnbok, inspirerad av barndomen i Sinjal, femton mil från Tjuvasjiens huvudstad Tjeboksary. Tjuvasjien är en republik i forna Sovjet, och i nuvarande Ryssland och ligger ett sextiotal mil öster om Moskva, vid Volga.

Men det som binder ihop dessa på ytan disparata texter är rösten och det ständiga självbiografiska temat. Författarens namn? Eva Lisina. Men när man läser texterna är det ändå svårt att tro att det som det berättas om kan rymmas i enda människas liv.

En kort sammanfattning är nödvändig: Eva Lisina föddes 1939. Hennes far stupade i Det stora fosterländska kriget, det som vi på svenska kallar Andra världskriget. Hon hade två äldre syskon, systern Luiza och brodern Gennadij, som bägge var oumbärliga för henne.

Gennadij blev poet, reste tidigt för att studera litteratur i Moskva och kom att publicera sig underjordiskt. Först efter Sovjets upplösning slog han igenom i väst. Under 2000-talet ansågs han vara Rysslands mest intressanta poet, och nämndes som tänkbar nobelpristagare. Gennadij Ajgi dog 2006, 71 år gammal.

Louiza blev tidigt mentalt handikappad, och i praktiken blev Eva hennes storasyster redan då. I Eva Lisinas novell, ”Ett stycke bröd”, går hon med sin elvaåriga syster till sjukhuset för att få henne klassad som invalid, och därigenom ett sätt att få hö för vintern. Ärendet misslyckas och brödet de har köpt kan inte Louiza bevaka. När Eva Lisinas mor dör är hon bara 21 år och får hon det betungande ansvaret för systern. Samtidigt så ger henne Louiza påminnelse om det goda, rena och oförvillade barnet, något som ger henne en fortsatt kontakt med barndomen och som stärker hennes kristna gudstro.

Som ung studerade Eva Lisina vid en lantbruksakademi, för att bli ekonom, men kontakten med Gennadij och hans vänner ledde henne över till det humanistiska intresse som funnits där från början. Men efter studierna arbetade hon i ett biologiskt laboratorium, men då skrev hon en liten barnbok och sedan också berättelse på tjuvasjiska. Båda gavs ut omedelbart. Efter debuten bytte hon jobb och arbetade länge vid Allunionella statliga biblioteket för utländsk litteratur som biolog och översättare, huvudredaktör för den vetenskapliga avdelningen och senare som utställningsproducent.

1991 fick hennes novell, ”Ett stycke bröd”, första pris i en tävling arrangerad av den tyska radiostationen Deutsche Welle.

Under 90-talet blev Eva Lisina en av dem som skulle fortsätta översättningsarbetet av Bibeln till tjuvasjiska, som hade avbrutits vid den ryska revolutionen. Hon arbetade parallellt med översättningen och sitt författarskap. Och det ena befruktade det andra. På oväntade sätt.

1994 utbröt det Första Tjetjenienkriget. Det var ett försök av Ryssland att återerövra utbrytarrepubliken Tjetjenien med stöd av tjetjenska rebeller och varade i två år. Kriget blev utdraget och mycket blodigt. Ryssland kritiserades för att använda felaktig taktik med artilleri och bombningar som ledde till höga dödsoffer bland civila tjetjener och ryssar. Ryssland använde också ofta värnpliktiga i kriget, medan tjetjenernas gerillataktik orsakade förnedrande nederlag för ryska styrkor. Ryssland begick systematiska krigsförbrytelser, inklusive tortyr och regelrätta avrättningar. Kriget var hårt kritiserat i Ryssland.

Eva Lisina engagerade sig i Soldatmödrarna, en organisation som aktivt engagerade sig i att ta reda på vad som hade hänt soldater som oförberedda och outbildade skickats ut i kriget. De reste till fronten för att ta reda på dem, få besked om stupade och i vissa fall där de fann de sökte övertala honom att desertera. Eva Lisina reste 1995 mot fronten i detta ärende och skrev ett lysande reportage i ”Tjetjensk dagbok”, som är lika skakande som Anna Politovskajas, Julia Juziks eller Svetlana Aleksijevitj.

Eva Lisina, Sånger från Nedre Tjuvasjien Översättning: Annika Bäckström och Mikael Nydahl Ariel

En händelse beskrivs två gånger i ”Sånger från nedre Tjuvasjien”. Lizina befinner sig vid ett militärförband vid byn Tolstoj-jurt. Hon ska gå tillbaka till byn över ett mörkt fält och tillåts inte låna en ficklampa, hon rekommenderas att hålla sig till stigen eftersom fältet kan vara minerat. I mörker och dimma faller hon ner i en latringrop och tappar riktningen. Hon ber till Gud i mörkret. Plötsligt lyses fältet upp av raketer som avfyras. Hon kan åter ta ut riktningen och ta några steg medan raketerna lyser upp omgivningen. På så sätt klarar hon sig. Men upplevelsen ute på fältet är en epifani som bär henne genom livet och översättningsarbetet av den tjuvasjiska bibeln.

Hon översätter Fjärde Mosebok och några av profeterna i Gamla testamentet, bland dem Hesekiel och blir huvudredaktör för de övriga bibelöversättningarna. Det är ett arbete som i sin helhet ska ta omkring tjugo år. Men först efter upplevelsen av kriget känner hon sig som en riktig översättare. Först 2009 är den tjuvasjiska bibelöversättningen färdig och då är tjuvasjiska den 464:e översättningen av Bibeln till ett nytt språk.

Under detta arbete dog också Gennadij Ajgi, Gena kallad, och Eva Lisina är nu den viktigaste länken till honom och hans poesi på tjuvasjiska. Hon mötte hans död med sorg, med vrede och…poesi. Hon skrev en diktsvit ”Gråt över en bror”, som Annika Bäckström har översatt och följdes senare med ytterligare dikter.

I den här boken ingår också Gennadij Ajgis ”Grodd”, en diktsamling som tidigare i år gavs ut separat av Ellerströms. Här är den ett appendix, och på så sätt skiftar relationen mellan syskonen. I ”Sånger från Nedre Tjuvasjien” är den berömde brodern lillebror.

Så, där har vi Eva Lisina. Författare, översättare, reporter, essäist och poet och en länk till den tjuvasjiska litteraturen. Ett märkligt liv, och ett märkligt öde. Inget talade egentligen för att hon skulle bli den hon är. Men nu sprids hennes texter som ”Sånger från nedre Tjuvasjien”, i Sverige och på svenska.

 

Mats Granberg

 

Litteraturscen Östergötland Loga

Program