Läsglimtar

Porträtt Stefan Johansson. Foto: Mia Larsdotter

Intervju med Stefan Johansson

Stefan Johansson är verksam vid Begripsam, men också teknologie doktor i människa – datorinteraktion vid KTH, där han fokuserat sin forskning mot digital tillgänglighet och universell utformning.
I podden "Internet för alla – eller?" samtalar Stefan Johansson och Christel Valsinger kring tekniken som möjliggörare för bland annat hemlösa och hur personer med en funktionsvariation blir digitalt delaktiga tack vare tekniken, när den används som en utjämnande kraft och för att inkludera. 

Vi ställde tre frågor till Stefan kring hans forskning och varför det är så viktigt med att prata om tillgänglighet och digitalisering. 

1. Varför började du intressera dig för tillgänglighet? 

I början av 1990-talet arbetade jag som informationsansvarig på studieförbundet ABF. Jag ansvarade bland annat för stora informationskampanjer som skulle uppmana personer att delta i studiecirklar. Jag var nyutbildad som informatör och producerade som jag tyckte proffsiga affischer, filmer, kataloger, annonser och allt sånt där som en ambitiös informatör med en stor budget drömmer om att få göra. Men vad jag än gjorde så kom det hela tiden kritik från några av ABF:s medlemsorganisationer.

Det var några som klagade på att deras medlemmar inte kunde se mina filmer, andra på att det var för mycket text i det tryckta materialet eller får små bokstäver. Andra kunde inte höra den talade dialogen i mina reklamfilmer och de fanns ju ingen textning… Det var som att dra undan mattan under mina fötter.

Hur kunde det vara möjligt att komma från en informatörsutbildning utan att någon på denna utbildning hade sagt ett ord om människors olika förutsättningar att ta till sig information? Det enda vi hade pratat om var målgruppsanpassning. Men att människor som har svårt att tillgodogöra sig information kan finnas i vilken målgrupp som helst hade vi inte fått lära oss.

Så jag startade att lära mig själv. Eller inte själv. Jag sökte mig till Stig Ohlsson från Föreningen Sveriges Dövblinda, Stig Kjellberg från Sveriges Dövas Riksförbund, Torbjörn Lundgren från Dyslexiförbundet och Vivianne Emanuelsson från Synskadades Riksförbund och andra legendarer i vad som då kallades handikapprörelsen och så började vi diskutera hur tillgänglig information skulle vara utformad.

Till slut började jag få kläm på hur det kunde gå till. Då började andra personer höra av sig och fråga mig hur de skulle göra. Och då började jag svara på sådana frågor. Det gör jag fortfarande, trettio år senare…

I förordet till din avhandling skriver du: 

”Vi lever mitt i en pågående digitalisering. Frågan är vilka misstag vi gör och har gjort? Kommer vi, liksom för den byggda miljön, få anledningar att ångra ett alltför kortsiktigt tänkande? En snabb och genomgripande samhällsförändring erbjuder både möjligheter och hot. Digitaliseringen och teknologin bakom denna är inte neutral. Den kan användas till att både minska och öka klyftor. Hur det blir är i högsta grad en fråga om personligt ansvar – om ditt och mitt ansvar och om vår förmåga att ”tänka tillgängligt”.” 

2. Om det nu är mitt och allas ansvar att tänka tillgängligt - Hur kan jag tänka tillgängligt i mitt vardagsliv? 

Tänk att du i vad du än gör kan bidra till att göra tillvaron lite mer begriplig och enkel för någon annan. Det kan du göra när du skriver en text, möblerar ett rum, skapar en webbsida, producerar ett inlägg på sociala medier. Det finns ofta enkla grejer som du kan göra. I Begripsam brukar vi säga att det handlar om att låta bli det som är dåligt. Att till exempel ha rader som är 100 tecken långa är dåligt. Om du vet det kan du kanske se till att raderna inte är mer än 50-60 tecken eller kanske ännu kortare?. Då har du plötsligt tagit ett steg mot en mer lättläst text.

Digitalisering är vi på väg in i eller mitt i kan man ju säga. Det pratas mycket om både fördelar och nackdelar. Fördelar är att man kan ses digitalt om man är långt ifrån varandra, men nackdelarna är att alla kanske inte kan hantera de digitala verktygen som behövs för att träffa sin familj och vänner digitalt.

3. Så ur din synvinkel vad är de största fördelarna och nackdelarna med digitaliseringen? 

Det är ju en stor fråga. Först skulle jag vilja säga att digitaliseringen den har vi ju pågående omkring oss. Så det gäller att göra den så bra som möjligt för oss alla. Fördelarna på ett övergripande plan är att digitaliseringen skapar en rad olika möjligheter. Det är till exempel möjligt att skapa mycket bättre tillgänglighet till information. Innan internet kom var det svårare, det tog längre tid och det var mycket dyrare. I digitaliseringen har vi helt enkelt en mycket kraftfull verktygslåda. Vi kan använda den till i princip vad vi vill.

Och då kommer vi till nackdelarna. Det är kanske inte alltid så att vi använder digitaliseringen för att underlätta för den som har de största behoven. Vi glömmer lätt bort att de digitala lösningarna borde konstrueras så att de kan användas av alla. Inte ens de olika aktörer som finns i den offentliga sektorn tänker på det viset. Trots att de finns till för alla medborgare så ser vi dagligen hur deras digitala lösningar stänger ute vissa individer. Och så ser det ut i alla delar av samhället. Vi utnyttjar inte digitaliseringens fulla potential.

Men då finns ju den stora fördelen att digitala lösningar faktiskt är förhållandevis billiga att vidareutveckla och att bygga om. Om viljan finns kan nästa version alltid bli lite bättre.

 

Podden Internet för alla – eller? på Linköpings stadsbiblioteks Acast. 

Arbetarlitteratur

Tranås biblioteks Magnus Grehn tipsar om arbetarlitteratur med demokratiinriktning

Biblioteket - för dig som är ny i Sverige

Artikel två i serien om bibliotekens demokratiska uppdrag.

Stefan Johansson

Vi har ställt tre frågor kring Stefan Johansson forskning om tillgänglighet och digitalisering. Läs svaren här och lyssna till podden Internet för alla - eller? under All Digital Week.

Kent Werne

Fem snabba frågor med Kent Werne som kommer föreläsa om konspirationsteorier under All Digital Week.

Biblioteket - Ett offentligt rum för alla

Artikel ett i serien om bibliotekens demokratiska uppdrag.