Konsten är nödvändig för demokratin och dess överlevnad. Konst är kunskapsinstrument i egen rätt och förstår samhället på sätt som journalistik eller forskning inte kommer åt.Från opera till graffiti erbjuder estetisk gestaltning oss fantasi och komplexitet, den ger oss möjlighet att föreställa oss andra människors liv och alternativa samhällen, och den erbjuder vägar för handling och motstånd – det är den enkelriktande maktens motsats.Med exempel ur litteratur, film, teater och konst från mellankrigstidens Wien, krigets Sovjet och sjuttiotalets Kalifornien till vår tid med högläsning för barn i Norrköping, flyktingkriser vid Medelhavet och demonstrationer i Kyjiv visar Stefan Jonsson hur konstverket pekar ut frihetens vägar.Den otyglade skönheten är en brandfackla för konstens betydelse för människan, samhället och demokratin i en tid då den behövs som allra mest.

Ett av 2010-talets mest kända fotografier föreställer president Barack Obama och hans närmaste krets samlade i Vita huset för att följa hur USA:s soldater tar sig in i Usama bin Ladens högkvarter i Pakistan och avrättar honom. Vad visar bilden? Och vad döljer den? Historiens slut, kallade den amerikanske författaren Francis Fukuyama tillståndet i världen efter kommunismens fall i slutet av 1980-talet: det behövdes inte längre några revolutioner, det skulle räcka med att sprida västvärldens liberala värden och marknadsekonomi, så skulle alla få plats i samma globala rum. Men kolonialismens attityder och mekanismer lever kvar och globaliseringen har knappast inneburit något entydigt segertåg för frihet, jämlikhet och rättvisa. Världen av idag ser väldigt annorlunda ut beroende på om man är rik eller fattig, om man bor i nord eller syd, om man är vit eller svart, man eller kvinna. I sin nya bok går Stefan Jonsson djupare än tidigare i diagnosen av den globala maktordningen. Hans tätt sammanvävda essäer handlar om konst, film och litteratur som lyckas skildra samma händelseförlopp från motsatta perspektiv, samtidigt som de visar sambanden mellan världens framsida och baksida.

Författaren skildrar tre händelser där folket spelat en viktig roll: revolutionen i Paris 1789, den proletära messianismen i Bryssel 1889 och omvälvningarna år 1989. Här får vi möta författare, konstnärer, filosofer och politiker som skulle kunna återuppliva den demokratiska idén i en globaliserad värld.

Några av författarens längre essäer från de senaste åren. Ämnen som tas upp i gränslandet mellan politik och estetik är kampen om kulturarvet, marxismens återkomst, debatten om dokumentären i konst, film och litteratur, globaliseringens återverkningar på kulturen, rasismens utbredning, den nordiska mentaliteten m.m.