Norrköpings Stadsbibliotek 50 år

Språk

Englishsuomisvenska
Kerstin Thorvall vid skrivmaskin, arkivfoto 70-tal.

50 år i norrköpingsbornas och demokratins tjänst -
Ny skrift om huset alla har en åsikt om

”Norrköpings nya stadsbibliotek öppnade på torsdagsmorgonen, helt utan pompa och ceremonier. Vaktmästare Arne Belin tittade på sitt armbandsur, prick klockan tio stack han nyckeln i låset, allt folket som väntade utanför strömmade in och biblioteket började omedelbart att fungera”.
(NT fredagen 1 oktober 1971)

Folkligt och fullsatt från första början. Så har det fortsatt och förblivit. Med det nya huset (jo, så kallar vi det fortfarande internt) centralt placerat och med både bokstavligt och bildligt låga eller inga trösklar alls gavs goda förutsättningar att utveckla en verksamhet som omsider skulle bli extremt framgångsrik, och som beskrivs i den minnesskrift vi gav ut till 100-årsjubileet 2013.

Arkivfoton från vänster: Trappan i entréatriet efter gjutning. Arbetslag vid gjutningen, 1970-tal. Invigningen av stadsbiblioteket 1973

Emellanåt är det också festligt. Som nu 2021 när Sten Samuelssons och Fritz Janeckes skapelse fyller 50 år. Eller i januari 1973, halvtannat år efter öppnandet, då huset äntligen officiellt invigdes. Före detta statsministern Tage Erlander gjorde paus i sitt memoarskrivande och frågade i sitt invigningstal ”Har boken spelat ut sin roll”? Varpå han resolut svarade nej på sin egen fråga med ett väl underbyggt faktaunderlag. Den frågeställningen återkommer ständigt.
Liksom frågan om bibliotekens roll och relevans i samtiden. Portalparagrafen i bibliotekslagen slår fast: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”. Det är kärnuppdraget. Hur detta utförs manifesteras på en mängd olika sätt. En sak återkommer: ”En fungerande demokrati behöver rum”.

Detta uttrycks i inledningen till Kungl. Konsthögskolans skrift Demokratins byggnader, en redovisning av projektarbeten inom Restaureringskonstkursen 2019/2020, i vilken ett avsnitt ägnas Norrköpings Stadsbibliotek. Vi har låtit göra ett särtryck av den rapporten tillsammans med de inledningar som sätter frågan i ett större sammanhang. Skriften, som trycks i en upplaga om 300 exemplar, kommer att finnas gratis tillgänglig under jubileumsveckan.

I sin uppsats anlägger studenterna spännande och oväntade perspektiv på den byggnad som arkitekterna Samuelsson och Janecke ritade. De spårar intentioner och idéer som tänktes från början och pekar på förändringar som kanske inte alltid varit så lyckade (men, skulle jag säga, ofta av nödvändighet tvungna, som t ex de otaliga kilometer kabel som drogs i samband med den stora IT-boomen i början på 1990-talet). De ger också kreativa förslag på hur tillgängligheten till husen kan öka, liksom värdefulla råd om bevarande av det som är ett av Sveriges mest utmärkande och uppmärksammade hus i sin stilepok.

Svartvit arkivbild över Norrköpings stadsbiblioteks interiör
Vy över Norrköpings stadsbiblioteks interiör 1970-tal. Arkivbild NSB

Omstritt är det. Många, alla, har synpunkter. Ofta hyllat, ibland tvärtom. Det är utmärkt. Vi som arbetar i huset (själv har jag gjort det i 25 år; också ett litet jubileum) drar gärna en lans för hur utomordentlig lokalen är för att bedriva biblioteksverksamhet. Stora ytor, men också rum i rum, stråk och glas i skön förening, lätt att förändra tillfälligt eller på sikt – anpassningar som görs efter förändrade media- och besöksvanor. Jag tror att Sten Samuelsson skulle ha förståelse för det.

En gång på sin ålders höst var han på besök hos oss. Han ville återse sin skapelse. Jag, dåvarande bibliotekschefen Conny Äng och Sten ställde oss på våning 2 med strategisk utsikt över de publika våningsplanen, strömmen av människor – gamla som unga - men också datorplatserna liksom lugnare ytor för studieplatser, tidskriftsläsning. Vi sade inte mycket. Efter en stund konstaterade Sten: ”Det fungerar.”

Norrköpings Stadsbibliotek riktar ett stort tack till Kungl. Konsthögskolan och dess studenter som så generöst ställt texterna till förfogande för att nå en ny läsekrets via särtrycket.

Vid pennan:  

Ola Gustafsson
Enhetschef, Norrköpings Stadsbibliotek