Senaste artiklar
Logga in
Essäer — resonemang och försiktiga försök

Essäer — resonemang och försiktiga försök

Essägenren är delvis undflyende, delvis bortträngd, och har kommit att forma mig både som läsare och människa, skriver Martin Ackerfors, bibliotekarie på Linköpings stadsbibliotek. Här listar han fem (av många) favoriter.

Gör mig en tjänst. Sätt dig till rätta, gärna bekvämt men inte så att sittandet blir viktigare än uppgiften framför dig. Lägg undan telefonen (om det inte är den du läser på!) och stäng alla flikar och program som pockar på din uppmärksamhet. Ta ett djupt andetag.

Och så tänker du på pengar.

Fredrik Sjöberg inleder sin essä ”Om essäkonsten” i Varför håller man på? med att introducera ämnet pengar. Inte för att hans text kommer att handla särskilt mycket om det, det gör han tidigt klart, utan för att fånga den bildade men ointresserade läsarens uppmärksamhet. Därefter diskuterar han essäkonsten, och hans text är ett utmärkt exempel på en essä i lika mån som den till innehåll fångar dess särart. Vill du ta dina första trevande steg in i genren är Varför håller man på? av Fredrik Sjöberg en lämplig början.

En av svensk litteraturs främsta författare har även bidragit till genren. Genom långessän Herrarna i skogen skriver Kerstin Ekman ett viktigt kapitel i människans förhållande till skogen. Hennes egna promenader delar hon företrädesvis med sedan länge döda män. Hon varvar litteraturkritik och historia med naturvetenskap med stor integritet: påläst, prövande och personligt.

Rebecca Solnit är så nära en idol jag personligen kommer, och även hon har uppehållit sig vid promenerandet. I Wanderlust närmar hon sig handlingen att gå till fots (vilket också är dess svenska undertitel) från flera håll: kultur- och personhistoriskt, sociologiskt och politiskt. Genom det begränsade ämnet diskuterar hon stora frågor och rör sig från pilgrimsfärder och protestmarscher till William och Dorothy Wordsworths turer i brittiska Lake District.

Om Ekman och Solnit rört sig i mer bokstavlig mening går Leslie Jamison bildligt i andras skor i sin essäsamling Empatiproven. Med utgångspunkt i ett jobb som försökspatient på läkarutbildningar diskuterar hon vad empati är, var dess gränser går och varför det är något att eftersträva om det nu är det. I flera möten och genom hennes egna erfarenheter driver hon prövande frågan till sin spets.


Slutligen, och kanske för att knyta ihop essäsäcken något, stannar jag till vid Teju Cole. Kända och underliga ting är en essäsamling, likt Sjöbergs ovan, i ordets rätta bemärkelse. Mellan pärmarna samsas texter skrivna vid olika tidpunkter och för olika ändamål och bildar ett välskrivet och lärorikt sammelsurium om litteratur, fotografi och resor. Det jag känner igen får nya dimensioner, det för mig nya öppnar dörrar, och på det sättet opererar en skicklig essäist.

 

Text: Martin Ackerfors Linköpings stadsbibliotek

 

 


Ämnesområde: boktips
Ämne: boktips
Lästips


Till startsida Till våra inspirationssidor Innehållsöversikt med en lista på sökord från A till Ö Vanliga frågor och svar vårt program Kontakta eller fråga oss